Jag vill bo på Dramaten

Jag och min kära teaterklass tog imorse tåget till Huvudstaden, och här sitter jag nu vid vandrarhemmets widescreenskärm. Vi fick åka ett tråkigt tåg. Ett såntdär mordernt med automatdörrar och kungliga namn på sätena, som man i vanliga fall slipper när man byter tåg efter ungefär halva resan. Detta var inget vanligt fall. Vi fick åka tråktåg hela vägen. Men det gjorde inte så mycket för min del - jag sov mest. Det är mysigt att sova på tåg!

Väl framme i Huvudstade åt vi lite, tittade i affärer och strosade omkring som ett gäng turister. Vi såg en åttioåring som höll i en demonstration. Som sina trogna åhörare hade han andra åttioårigar - utrustade med anteckningsblock och bläckpennor. Han hade en megafon, han som demostrerade. Gormade med en röst som en radiopratare från femtiotalet om att boendeskatten för småhusägare var på tok för hög. Jag lovar: ju fler ord som kom ut ur den där gubben - desto gråhårigare blev de stackars åhörarna. Eller, jag kanske bara inbillade mig det. De kanske fann det hela mycket intressant. Så var det nog. Säkert. Kommer jag stå där med ett anteckningsblock om ungefär sextio år? Hujedamej.

När vi inkvarterat oss här på vandrarhemmet så bar det av till Dramaten. DRAMATEN, kära läsare. En guidad tur på Dramaten med en teaterklass innebär många frågor att besvara för guiden. Stackarn. Men jag tror att hon tyckte det var mer skoj än vad hon led av tolv frågvisa ungdomars entusiasm. Vi fick gå in i kostymförrådet. Jag dog. Det var massssor av kvadratmeter med scenkläder från golv till tak. Helt otroligt. Jag gapade hela tiden. Det var som ett enda stort Myrorna. Jag ville plocka på mig massa kläder och skor och springa till kassan som inte fanns. Funderade ett tag på att gömma mig på kavajavdelningen, men de såg mig och jag fick snällt lomma efter de andra.

Dramaten var nog det vackraste jag någonsin sätt. Jag vill bo på Dramaten. Förresten, jag vill upplysa er om att de rosa träden har slagit ut i Kungsträdgården. Det var också vackert. Jag vill bo på Dramaten. Och ha Kungsträdgården som min trädgård.

Puss Hedvigg       


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0