Det är skolan som håller mig uppe
Godkväll alla. Eller godmorgon. Ni läser säkert detta imorgon bitti, ligger redan och slumrar i era sköna sängar, omgivna av mjuka kuddar och täcken i väntan på john blund. Ja, jag är avundsjuk. Här sitter jag på hallgolvet och slåss med powerpoint och trådlöst internet som inte är trådlöst. Det är skolan som håller mig uppe. Denna förbannade skola.
Förra veckan rådde studentveckan. Studenternas betyg var redan satta och de lyckligt lottade treorna roade sig med att kasta vattenballonger och klä ut sig till ölflaskor och avatarer. Det var roligt, till viss del. Stämningen var mysig, glädjen spirade bland eleverna och det kändes att sommaren var nära. Vattenballonger är helt okej. Men inte inomhus. Och inte på närmare avstånd än i alla fall ett par meter. Dessutom var treorna ganska högljudda. Vi stackars ettor och tvåor som hade prov och redovisningar upp till halsen fick stå ut med deras stoj och stim, det fick jag själv erfara mitt uppe i en redovisning av Palestina/Israelkonflikten - världens kanske mest krångliga och svårförstådda konflikt. Jag öppnade munnen för att berätta om läget i Gaza men det enda åhörarna fick lyssna till var en grötig röst tillhörande en student som förklarade sin kärlek till sin gymnasieklass i en megafon ute på skolgården.
Lärarna var högst irriterade över fenomenet studentveckan. De berättade med rosiga kinder och ilskna ögon om hur mycket skolan la ut på att ställa i ordning efter studenternas upptåg. Man betalade tydligen securitas många tusenlappar för att stå vakt utanför skolan nattetid så att eleverna inte skulle kunna bryta sig in och vandalisera (sätta upp lappar med sin klass logga i korridorerna). För de tusenlapparna kunde man göra något mycket roligare för, menade lärarna. Det tvivlar jag på. Skolan skulle aldrig göra något roligare för pengarna. De lägger pengar på krukor med rödlökar och citroner till matsalen, rödlökar och citroner som Simba och många andra elever hugger gafflar och skedar i under någon tråkig lunchrast.
Personligen tycker jag att studenterna ska få ha sitt lilla roliga. Jag har då inte märkt av någon vandalisering så när på lite serpentiner i äppelträden. Men det vill inte lärarna höra på. Vi fick ägna en hel lektion åt att diskutera "det oacceptabla kaoset på studentveckan".
Men åter till varför jag sitter här på hallgolvet. När studenternas festligheter är över går vi i skolan en hel vecka till. Det är otroligt stressigt - alla uppgifter ska vara klara och inlämnade, saker ska redovisas, restprov ska genomföras, betyg ska sättas. Jag håller på med datorkunskap. Powerpoint. Jag hatar powerpoint. Powerpoint hatar mig. Men det ska vara klart imorgon så jag har inget val. Jag vet, jag borde ha gjort det tidigare. Jag vet, det är mitt eget fel. Men nu är det som det är och vem vet, plötsligt är det kanske imorgon och ni stiger upp efter en god natts sömn och läser detta medans jag fortfarande sitter här på hallgolvet och skriver så fingrarna glöder.
Puss Hedvigg
