Friskis&Svettisjympa
Jag är i huvudstaden, fortfarande. För ett antal dagar sedan klev jag i mina träningsdojor och begav mig, tillsammans med Stora och Mellan, till en närliggande park där det hölls Friskis&Svettisjympa. Kvällssolen sken över vattnet och grässplanen, det var en underbar eftermiddag för lite fysisk aktivitet.
Jympapass är alltid skojigt. Det finns så många olika människor där, så många karaktärer att betrakta. Det finns gamla och unga, tjocka och smala. Vissa ger järnet och bryr sig inte om vad någon annan tycker och tänker om dem. Andra bryr sig bara om det jag just nämnde. De ser sig nervöst omkring, drar i sina kläder, fixar frisyren och har alltid ett litet öga på spaning.
Sedan finns det de som inte själva deltar i jympapasset, utan som bara ser på. De är också intressanta att kika på där de sitter på en bänk eller en medhavd picknickfilt. Vissa tittar avundsjukt på och önskar att de också kunde ta sig i kragen och börja träna. Andra tittar med rynkad panna på människorna som hoppar omkring i en stor ring - utan att alls förstå vitsen.
Och så finns det dem som tittar på, skrattar och pekar, som redan tömt halva sina medhavda systemetkassar och som blivit misstänksamt fnittriga och obehagligt högljudda. De infann sig på första parkett denna soliga eftermiddag. I detta fall var det fyra ungdomar, förmodligen minderåriga. Herregud, nu låter jag som en gammal tant... Betedde sig som fyraåringar gjorde de i alla fall. Det skulle vem som helst tycka. De skrek och hade sig. Gjorde narr av jympaledaren, sprang upp på scenen och larvade omkring. Man blir så... trött.
Men det var trevligt i alla fall. Vi kämpade på som sjutton, även om jag hade vissa svårigheter med att få mina armar och ben att göra som jag ville. Friskis&Svettisjympa är det bästa som finns.
Puss Hedvigg
Jympapass är alltid skojigt. Det finns så många olika människor där, så många karaktärer att betrakta. Det finns gamla och unga, tjocka och smala. Vissa ger järnet och bryr sig inte om vad någon annan tycker och tänker om dem. Andra bryr sig bara om det jag just nämnde. De ser sig nervöst omkring, drar i sina kläder, fixar frisyren och har alltid ett litet öga på spaning.
Sedan finns det de som inte själva deltar i jympapasset, utan som bara ser på. De är också intressanta att kika på där de sitter på en bänk eller en medhavd picknickfilt. Vissa tittar avundsjukt på och önskar att de också kunde ta sig i kragen och börja träna. Andra tittar med rynkad panna på människorna som hoppar omkring i en stor ring - utan att alls förstå vitsen.
Och så finns det dem som tittar på, skrattar och pekar, som redan tömt halva sina medhavda systemetkassar och som blivit misstänksamt fnittriga och obehagligt högljudda. De infann sig på första parkett denna soliga eftermiddag. I detta fall var det fyra ungdomar, förmodligen minderåriga. Herregud, nu låter jag som en gammal tant... Betedde sig som fyraåringar gjorde de i alla fall. Det skulle vem som helst tycka. De skrek och hade sig. Gjorde narr av jympaledaren, sprang upp på scenen och larvade omkring. Man blir så... trött.
Men det var trevligt i alla fall. Vi kämpade på som sjutton, även om jag hade vissa svårigheter med att få mina armar och ben att göra som jag ville. Friskis&Svettisjympa är det bästa som finns.
Puss Hedvigg
Kommentarer
Postat av: Zettermark
Ja visst är det? Tack :)
Trackback
