Höstlov
Vi har höstlov, jag och Beata. Och alla andra som inte har skolplikt men ansvarsfullt har valt att stanna i skolbänken en tid till. Förstås. Jag har skrivkramp, därav den höga frånvaron från bloggen. Tur att man har höstlov, annars hade väl Butterulla kommit och viftat med en illröd lapp. Faster Tura är här och gör Vildmarken osäkert, med alla sina ungar. Det är trångt, vi bor ju inte i något slott precis. Det är madrasser över hela golven men Hedvigg klagar icke! Igår var vi i lekparken och faster Tura släppte loss totalt på någon snurrgrej. Vi har också varit på ett lekland där ljudnivån var såhääääääääär hög hela tiden.
Bulltanten Faster Tura
Det där leklandet då. Jag var lite för stor om man säger så... Men jag hängde med högst upp i klätterställningen, med mycket möda och stort besvär. Det visade sig att jag inte bara var för stor i sinnet, utan även bokstavligt. Jag höll på att fastna i någon tunnel och när MellanMindre glatt pekade på rutchkanan så sa jag tack men nej tack och klättrade ner igen. Lilla kom och ville hoppa hopptält. Jag ställde upp som den generösa kusinen jag anser mig själv vara. Hopptältet var fullt av ungar och alla skulle tränga sig före och de klättrade hit och dit som små apor. Ingen respekt någonstans. Skitungar.
Puss Hedvigg
