hedviggochbeata

Jag tog en sista tripp in till stan idag. Ensam, osynlig och med ett fem-myror-är-fler-än-fyra-elefanter-plåster på handleden satt jag i drygt en timme på Waynes och hällde i mig en halvliter latte. Jag lovar, beställer man en stor latte på Waynes Coffee så får man en hel HINK med kaffe. Lyx, enligt Hedvigg.
De har fin inredning på Waynes, tycker jag. Turkosa och bruna soffor, orangea fåtöljer och stora, klarröda lampskärmar matchas med enkla värmeljuslyktor och en ursnygg gulmönstrad tapet. Kanske en färgkombination att överväga till mitt rum? Just nu har jag inte en enda färg, förutom vitt då. Vitt är tråkigt.

Efter fikat så mötte jag Leila vid tunnelbanan. Hon var totalt uppe i varv, inom loppet av två minuter hade vi kramats och sagt hej, kommit in i gallerian, rafsat ihop lampor, skarvsladdar och pappersmuggar på Clas Ohlson och så plötsligt var vi på väg till Kungsträdgården. Imponerande, med tanke på att människan hunnit sova i sisådär två timmar...
Ni vet, det är ju Ung08 den här veckan, vilket betyder massssor med folk. Leila är fältassistent, så hon jobbade på festivalen. Jag, Hedvigg från vildmarken som är van att se max TVÅ människor om dagen, kände mig något bortkommen, om man säger så...
"Är det verkligen okej att jag är här med dig?" frågade jag.
"Ja, självklart!" svarade Leila, sedan funderade hon ett tag. "Vänta... här, ta på dig den här!"
Och så fick jag en väst i handen med 'Ung Nattvandrare' tryckt på ryggen. Jamen, så bra, tänkte jag. Nu smälte jag in lite i alla fall! Jag fick följa med på något möte med fältare, poliser och andra tuffa människor. Där kände jag ju mig inte aaaaaalls bortkommen... Men det verkar vara ett kul jobb som Leila har, skulle vilja jobba med något liknande.

Imorgon åker jag hem till Vildmarken, förvånansvärt nog så går det faktsikt tåg dit. Stora och Mellan följer med.

Puss Hedvigg