hedviggochbeata

Klappar och paket, mat och godis, pepparkakhus och massor med nära och kära. Jag älskar julen, det har jag fått från min fader. Han blir som ett litet barn när julen närmar sig, trots att han är fyrtio. Att kliva innanför hans ytterdörr är lika med att stiga in i en drömd sagovärld. Ser ut som Tomteland ungefär.

Hos mamma är det tvärtom. Mamma har en plastgran som är 1.40 hög. Den är gles och stjärnan ser ut som någon exotisk spindel. Hon köpte ett paket med julgranskulor på ÖB. Man fick med lite glitter också, och med lite så menar jag VÄLDIGT lite. En meter guldigt glitter, tack ÖB!

På julafton får man julklappar. Men det kanske ni redan visste. De vuxna bestämmer sig varje år för att inte köpa julklappar till varandra, de handlar bara till barnen. Så ska INTE jag ha det när jag blir vuxen! Istället köper var och en varsin julklapp för cirka femtio kronor. Klapparna läggs i en hög. Sedan väljer alla ut varsit paket och så får de det. I år fick jag vara med. Jag knallade omkring i en timme för att hitta en lämplig femtio-kronors-julklapp. Vad passar både tjejer och killar, gummor och gubbar, i åldern 13-60? Hm... inget. Jag kom verkligen inte på NÅGONTING. Jag blev mer och mer frustrerad, ett tag funderade jag helt ärligt på att köpa en toalettborste och ett paket med toalettpapper. Bara för att. Säkert uppskattat av en trettonåring...

Plötsligt knackade någon på min axel. Jag snodde runt, så hastigt som min dunjacka i storlek XL tillät. Det var Simba, ni vet han som höjde radion i matsalen till max för en tia. Jag berättade om mitt dilemma. Fyndbasaren, sa han, FYNDBASAREN! Jag hatar fyndbasaren. Det är som Dollarstore, fast på två kvadratmeter och med en sur gubbe som med enbart en blick får en att känna sig som en tjuv. Jag sa nej. Aldrig i livet. Efter en halvtimmes tjat hamnade vi där i alla fall. De måste ha bytt gubbe, han som satt i kassan var ju TREVLIG.

Det första Simba fick syn på var ett tigermönstrat sadelskydd. Nej, sa jag åter igen. Aldrig i livet. Hur kan man ens komma på tanken att köpa in något så fult till en butik? Vi letade vidare nere på Fyndbasaren. Simba pekade på massor av olika saker: En ful prydnadskatt som såg ut att ha någon förbannelse över sig, en antik plastram, en sjömansmössa. Det slutade med att jag köpte sadelskyddet. Jag är inte så bra på att säga nej verkar det som... När jag kom hem märkte jag att det var en svans på det också. Ett sadelskydd med SVANS? Jaja, den går att ta av för den har tryckknapp. Tur.

När vi skulle gå så la Simba märke till något mycket märkligt. HAN HADE EN KLÄDROLLER I HANDEN! Han hade tittat på den på Åhléns, och på något sätt glömt att han höll i den. Simba skämdes litegrann. Han hade gått ut ur en affär med en klädroller han inte betalat för. Vi gick till Åhléns igen, så att Simba kunde betala. Han sa inget till kassörskan, trots att jag tjatade på att han skulle göra det. 

Det var massor med människor på Vildmarkens enda gata med affärer. Varför måste alla envisas med att handla den 23 december? Dagen innan julafton? Jag och Simba sprang på Beata. Hon var så stressad så hon knappt kunde stå still. Hon hade tappat sin vante, och hon märkte inte ens när hon glömde ALLA sina inhandlade julklappar bland halsdukarna på Åhléns. Bra jobbat!

Som sagt. Så. Mycket. Folk. De kan köpa sina spikmattor, presentförpackade skjortor och Idol-Erik-skivor, i år består MINA julklappar av hallon, kakao och blockchoklad...



Titta vad gulligt! Vilka trevliga människor det finns. Fick reda på senare att det var Simba som skrivit det. Fast han visste inte att det var min bil. Men det var gulligt i alla fall!

GOD JUL önskar Hedvigg